tisdag 1 april 2014

Magiskt

Tog med kaffe och bullar och for iväg till blåsippsdalen. Lika förundrad i år som förra året - det känns helt magiskt med marken som fortfarande är liksom skräpig och brun av förra årets löv och så det blåa skimmer som jag tyvärr inte riktigt lyckas återge med min mobilkamera.


 En hel dal! Man måste ha koll på var man sätter sina stora fötter...


... och tänka sig för innan man sätter sig ned.



De är lite mer lilablå än på bilderna förstås.


Och somliga väljer att inte växa i grupp.

Tog en lång omväg hem och undrade vid några tillfällen om jag körde åt rätt håll ens. Funderade lite på vad det är att köra vilse, man kan väl knappast säga att man är vilse om man inte passerat några vägkorsningar att tala om tänker jag. Även om man inte vet var man är kan man ju alltid vända och köra tillbaka samma väg som man kom. Förmodligen. Men rätt som det var kom jag i alla fall fram ur skogen, ganska nära mitt lilla samhälle. Stannade längs vägen och plockade lite tussilago som lös knallgula längs vägrenarna. Jag vilar mig idag! Från veden, menar jag. För jag städade i förmiddags, sådär "någorlunda". Det blir kolossalt dammigt när jag håller på och grejar med lapptäckena, eller ja, med lapparna.


1 kommentar:

  1. Vi hade vi gamla stugan ett blåsippeställe och man blev liksom helt häpen varje vår! Hur kan de bara komma sådär?! Härligt med blåsippeutflykt!

    SvaraRadera