måndag 3 mars 2014

Ljusare tider

Solen kommer och går idag, det är ett ljus över nejden och inne hos mig råder lugn igen. Något uppstressad över bilen var jag, men det kom en trevlig kille med en enorm bärgningsbil och han hade något som såg ut ungefär som en resväska, med "mycket kräm i". Jag förstod väl inte riktigt varför han släpade omkring på sådana mängder kräm (hallon? jordgubb?) men log bara hult och vips så gick bilen igång. Sen gällde det bara att köra den till verkstaden och se till att inte få käringstopp på vägen... och så slängde J-O i ett nytt batteri och allt är frid och fröjd och jag älskar min bil igen.

Känner mig liiiite misstänksam mot den, men det går nog fort över.

Snart klar med ytterligare en kofta av restgarnet min kompis kom med. En färgstark sak, lite mörkare i tonen än det blev på bilden...


När jag kom hem från bilverkstan gick jag en sådan där trädgårdssväng med mobiltelefonen i handen. Om ni har trädgård förstår ni nog det här kollaget - varje liten bild med blad på ser ju ännu inte så mycket ut för världen men för mig betyder de att det är på gång! och att aklejorna som jag drev upp förra året har överlevt, och oreganon, ådernävan, malvan, fagertrav, luktviol, rabarber, pion osv. Men åååh, liksom. I slänterna mot vägen växer stora pluppar med snödroppar. Här och där kommer det upp blad och jag minns att jag tryckt ned lökar men minns inte riktigt vad (har det uppskrivet, visserligen...).


Nu när bilen är ok känns det inte så jobbigt med den trasiga symaskinen, äh, det fixar jag ju lätt. Och datorn som håller på att ge upp, äh igen. Det mesta är lättfixat här i världen, det är bara bilen som är svårfixad, alltid, till och med när det är lättfixat...

Ikväll ska jag i alla fall åka till den stora staden och äta middag med båda sönerna och deras flickvänner - det blir trevligt. Och nu skiner ju solen! på riktigt!

3 kommentarer:

  1. Det måste vara tankeöverföring, det är bara någon timme sedan jag tog en trädgårdspromenad med kameran i hand och la upp bilderna på min blogg. blir liksom pirrig i hela kroppen när blad och knoppar börjar titta fram. :-)

    Bilar är så underbara när de fungerar - och såå jobbiga när de krånglar. Vad skönt att det fixade sig med din.

    SvaraRadera
  2. Åh så rätt du tänker, det fixar sig säkert. Skönt att bilen rullar igen.
    Jag hoppas verkligen att du inte körde ett 5 timmars pass igen med koftan så du blir liggande igen med det onda.

    SvaraRadera
  3. "Det som verka svårt igår, kunde ge gråa hår. Nu ser jag det sunt, det var bara strunt, ingenting att gå och grubbla på, det ordnar sig ändå!" som det står i den gamla visan! :-D
    Men visst är det så, det är ofta något som måste fixas först så att man får modet tillbaka!

    SvaraRadera