lördag 5 april 2014

Varma axlar

Sån tur - jag fick klar bäddjackan lagom till att nätterna blev frostiga. Visserligen använde jag den två kvällar utan att fästa trådarna men vi kan säga att det var för att inte slösa bort tid på att fästa trådar utifall jag inte skulle trivas med den...


... men det gjorde jag, det blev precis som jag tänkt mig. Varm och go om axlarna och upp mot nacken när jag löser sudoku. Jag gjorde knapphål, men nu tänker jag att jag kanske inte syr i några knappar - det funkar bra ändå och knappar kan ju bli knöliga.

Så här mycket garn blev det över:

Känner mig mycket nöjd med det här projektet. Nu stickar jag på en restgarns-baby-kofta, den får ni se en annan dag.

Det regnar idag, efter en helt strålande vecka. Jag fick gjort mycket av det jag tänkt mig: nästa vinters ved ligger nu staplad i fyra staplar under cykeltaket och så har jag kravlat mig en första runda runt trädgården och tagit bort gräs och maskrosor ur rabatterna. Tänker att om jag stör dem nu med en gång kanske de tappar sugen? lite i alla fall? Hehe, det där är faktiskt roligare sagt än det kanske låter, med tanke på att jag bor med två stora gärden som grannar, de blommar gult och vackert på sommaren och inte är det påskliljor eller rosor inte...

Inte vårlök heller, som här utanför F:s staket. Faktum är att hela hans gräsmatta är helt gul just nu, av vårlök!

Tror aldrig jag sett så mycket vårlök på en gång förut. Fast nåja, det säger jag nog hela tiden, det är åldern - jag minns helt enkelt inte. Men i det här fallet är det ju bra, för jag får återuppleva de här fantastiska sakerna hela tiden.

Doftviolerna har slagit ut också, och de doftar verkligen väldigt starkt och tydligt som violtabletter.


Och ytterligare en riktigt rolig sak: min rödhake är tillbaka! Det är väl inte samma, kanske, men det känns så och hela dagen igår var den hela tiden en knapp meter ifrån mig och kikade fram från de mest lustiga gömställen för att se vad jag gjorde. Den lät sig inte ens skrämmas av min aggressivitet på vedbacken :-)

tisdag 1 april 2014

Magiskt

Tog med kaffe och bullar och for iväg till blåsippsdalen. Lika förundrad i år som förra året - det känns helt magiskt med marken som fortfarande är liksom skräpig och brun av förra årets löv och så det blåa skimmer som jag tyvärr inte riktigt lyckas återge med min mobilkamera.


 En hel dal! Man måste ha koll på var man sätter sina stora fötter...


... och tänka sig för innan man sätter sig ned.



De är lite mer lilablå än på bilderna förstås.


Och somliga väljer att inte växa i grupp.

Tog en lång omväg hem och undrade vid några tillfällen om jag körde åt rätt håll ens. Funderade lite på vad det är att köra vilse, man kan väl knappast säga att man är vilse om man inte passerat några vägkorsningar att tala om tänker jag. Även om man inte vet var man är kan man ju alltid vända och köra tillbaka samma väg som man kom. Förmodligen. Men rätt som det var kom jag i alla fall fram ur skogen, ganska nära mitt lilla samhälle. Stannade längs vägen och plockade lite tussilago som lös knallgula längs vägrenarna. Jag vilar mig idag! Från veden, menar jag. För jag städade i förmiddags, sådär "någorlunda". Det blir kolossalt dammigt när jag håller på och grejar med lapptäckena, eller ja, med lapparna.


måndag 31 mars 2014

Sädesärla

Igår satt det plötsligt en sädesärla på takkanten och kikade ut över sina (mina (hyresvärdens)) marker med pigg blick, just nu sitter det en koltrast i schersminbusken. Mys-pys. Det kvittras och sjungs så man nästan blir bedövad just nu.

Och jag kvittrar med efter bästa förmåga. Visserligen blev jag tvungen att bekosta nya bromsar bak vid servicen på bilen förra veckan (och det blev dyyyrt...) men idag har jag varit på bilbesiktningen och glidit igenom som på en smörklick. Nu är det bara byte till sommardäck och ordentlig tvätt, sen kan jag ägna mig åt att bara avnjuta bilens bekvämlighet ett tag.

Lite lustigt det där, förra året hade jag med mig boken "Ved" till besiktningen och det blev ett intensivt samtal om ved med den skogsägande besiktningsmannen. I år hade jag i stället en stickning som ju låg i passagerarsätet och besiktningskvinnan frågade vad det var för sorts stickning så jag fick lära henne att korsa maskor och sen talade vi oavbrutet om stickning, garner, mönster och Göksäter ("lilla Ullared"). I år hade inte vedboken funkat, på kul nämnde jag ändå att jag ägnade mig åt veden just nu och det framkallade ett artigt men tomt leende innan hon återupptog stickningspratet... :-D

Min bäddjacka har fått några varv till, medan jag hälsade på mamma förra helgen. Tänker göra ärmhål, men inte sticka så långt nedanför - det är just axlarna jag vill värma men vill ändå ha ärmhålen för att hålla den på plats.


Som sagt var, den blir nog klar lagom till första riktiga värmeböljan... men det blir väl fler vintrar kan jag tro.

Jag känner mig väldigt upptagen med allt möjligt, lappar och ved och växter, men jag tar mig tid att njuta av solen, och går små lyckliga svängar i trädgården. Det ser antagligen roligt ut för alla som inte har trädgård, man går en liten bit, stannar till och hukar över något som inte syns på längre avstånd än en halvmeter medan ett fånigt leende sprider sig över ens ansikte. Det är en liten grön krusig bulle som man vet är ådernävan. Eller några små ynkliga blad som kanske är stjärnklockan. Doftviolerna ser riktigt kraftiga ut och har många knoppar...


... och så fick jag plötsligt syn på de här:

Andra roliga saker är att yngste sonen fått sommarjobb på Volvo och extrajobb för de två sista terminerna på ett annat ställe, och att jag har fått veta att jag ska tas med på födelsedags-överraskningsresa av sönerna med flickvänner. Ca två timmar österut med bil, övernattning och jag ska ha med baddräkt. Hm...?

Nej, nu ska jag diska och plocka undan lite, så fort det blir lite varmare ute ska jag ut och såga upp några stockar som hyresvärden kom med igår. Han besökte mig på vedbacken och satte sig helt sonika på min huggkubbe så jag fick ta paus. Jag hade linne och shorts, han hade flanellskjorta, fleecetröja och vinterjacka - man är lite olika frusen... I alla fall såg han då att jag nu sågar betydligt grövre trädstammar så han gick och hämtade traktorn och släpade till mig tre rejäla björkar som han fällt vid något tillfälle. Det tål att upprepas, han är en väldigt omtänksam och generös hyresvärd.


fredag 21 mars 2014

Ett ögonblick

...ska bara tända en brasa.

Så där ja. Nu blir det varmt och gott ganska snabbt. Det är helt otroligt vad dagarna rullar undan fort! Sist sa jag nog att jag skulle ägna mig lite åt något annat än babypaket och det gjorde jag. Lite. Bäddsockorna blev klara i alla fall:


Garnet heter Tessa från OnLine, ull men tyvärr superwash. Jag brukar inte köpa det, men det här garnet köpte jag på Tradera och missade det. 100 g gick det åt och jag stickade enligt Cecilias modell utom att jag tjoade till lite mönster på ovansidan.

Sedan började jag på bäddjackan - den ska jag ha när jag ligger i sängen på kvällen och löser sudokus så att axlar och nacke sticker upp ur värmen. Den här får komma med på utflykt till mamma i helgen.


Samma garn, Tant Koftas mönster på uppifrånochnedkofta och mönstrad yta med falska små flätor. Det är bara för att det inte ska synas att jag stickar ojämnt :-) Jag stickar med grövre stickor nu, så det blir mjukt och fint. Hur lång/långärmad den blir får vi se, men jag stickar nog tills garnet är slut helt enkelt - viktigaste biten är redan på plats.

... fast jag har inte kunnat hålla mig ifrån babypaketen. Saken är den att jag har nog material till hundratals lapptäcken och absolut inget förråd, så det gäller att fnatta på så att det går åt. De här lapptäckena har ingen baksida ännu.







Favoriten just nu, som jag inte vet om jag klarar att skicka iväg är det här:


Helt enkelt för att det var det mest tidskrävande jag gjort hittills. Många små lappar och trekanter i det täcket.

Några skjortor har jag sytt också, det här projektet gör en hel del för min förmåga vid symaskinen märker jag. Det här mönstret hittade jag på nätet.


... och så har jag deklarerat! Skönt att ha det gjort.

lördag 15 mars 2014

Lättlurad

Ja, alltså, jag skulle ju springa ett varv med dammsugaren igår - fredag och så där. Men då blev jag väldigt listig och tänkte att det var ju bra om jag klippte till den där frottén först, för det skulle säkert damma. Det blev ju som det blev och jag sopade böset åt sidan innan jag slocknade i soffan.

Nåja, vad gör det. Ny dag, lite lördags-dammsugning är ju minst lika bra.

Meeen, skulle det då inte vara listigare att sy kanterna på handdukarna först...?


... ja så det är vad jag gör just nu ... Lovar att meddela hur det gick med dammsugningen - det löftet kanske kan bli lite av en hjälp att få det gjort. :-)

fredag 14 mars 2014

Bäddsockor

Igår hängde jag äntligen på "sticka sockor med mig" hos Cecilia - bättre sent än aldrig. Kan rekommendera beskrivningen även för erfarna sockstickare och vana magic-loopare - många käcka tips och tumregler.



Jag tog också fram bäddjackan som jag börjat på och insåg med en gång varför jag lagt undan den - den är hård som en planka, jag borde ha bytt till grövre stickor. Inte så mysigt att svepa om axlarna när det ska lösas några sudokus innan man somnar. Det kommer nog ta någon dag till innan jag är framme vid att dra ur kabeln och repa upp, men det närmar sig...

torsdag 13 mars 2014

Lycka är...

... att bära tvättten till tvättstugan och tänka att idag kan jag hänga tvätten ute!
... att höra fåglarna sjunga och se modiga krokusar, påskliljor och snödroppar slå ut i solen
... att det börjar komma gräs i moss-mattan...


... när man upptäcker att den nya symaskinen kan sy i knappar (fast det går nog fortare för hand och den klarar bara ena halvan av tryckknapparna - men kul ändå)

... de där stunderna när spinnrocken snurrar och tråden liksom magiskt blir slät och "lagom" tjock (inte så ofta ännu och inte så långa bitar, men jag tränar... Spinnrocken vill gärna smita ifrån mig så jag får nog ställa den så att benen får stöd mot något.)


... dagar som denna när energin bubblar och tankarna fladdrar mellan olika möjliga trivsamma saker att ta itu med - men inget måste göras idag, så ingen stress...

Och lycka är mat när man upptäcker att man är jättehungrig. :-)


onsdag 12 mars 2014

Inte varmt, men nästan vår

... som man kan nynna för sig själv när man hugger ved. Eller inte, förresten, nynna får man göra medan man tar paus.

Nästan två staplar av fyra färdiga under cykeltaket. Ser ni färgen på himlen?!



Idag har jag bestämt mig för att aldrig mer sy en hel hög med små baby-bodies utan att sy dit tryckknapparna direkt, för en body i taget liksom. Och så har jag bestämt mig för att ta några dagars rast från babypaketen och sticka klart min bäddjacka, och ett par goa bäddsockor så jag får någon glädje av dem innan det blir värmebölja.

Fyra paket till är färdiga så nu har jag tio och det är dags att skicka.



Ytterligare ett beslut: tänker strax åka och köpa chips, vilket betyder att jag inte tänker handarbeta alls ikväll. Eller mycket lite. Eller så orkar jag inte åka och handla, för det var väldigt så skönt det var att sitta här i soffan med datorn i knät.


Dålig bild, men man kan ju ändå se på formen vad det är tänker jag - de är av minisort och blommar vid min husvägg.

onsdag 5 mars 2014

Fixat!

Någon har visst testat olika sömmar på sin nya symaskin! Jag sa ju att det skulle fixa sig... Köpte en mycket dyrare än jag hade tänkt men jag får väl nagga lite på mina sparpengar.



Den surrar bara, det är inget jox med undertråden och jag får hjälp med att trä nålen! Kan ju behövas i min ålder...

Det är en Brother. Nu är bara frågan vad jag ska göra med min gamla Bernina. Men det fixar sig väl det med!


tisdag 4 mars 2014

Stolt

- ja nästan mallig faktiskt...

Vedlängder...

... som jag sågade ...


... och högg ...

... och staplade.

Nu är jag trött, men nu är den här högen avklarad och jag kan återgå till att fixa ved för nästa vinter. Den här traven och det jag har kvar inne och under cykeltaket ska nog räcka resten av vintern. Det tror jag kanske bara för att de här krokusarna såg extra fina ut idag när solen sken på dem.


För övrigt var det en god och trevlig middag igår med "alla mina barn" igår och jag fick veta att det finns minst en spinnrock, troligen flera, inom min utökade familj och ingen som är intresserad av dem... så ville jag kanske bli med egen spinnrock i stället för lånad? hehe... visst är det konstigt ibland med livet, hur saker på något vis bara helt enkelt klaffar och faller på plats av sig självt?

måndag 3 mars 2014

Ljusare tider

Solen kommer och går idag, det är ett ljus över nejden och inne hos mig råder lugn igen. Något uppstressad över bilen var jag, men det kom en trevlig kille med en enorm bärgningsbil och han hade något som såg ut ungefär som en resväska, med "mycket kräm i". Jag förstod väl inte riktigt varför han släpade omkring på sådana mängder kräm (hallon? jordgubb?) men log bara hult och vips så gick bilen igång. Sen gällde det bara att köra den till verkstaden och se till att inte få käringstopp på vägen... och så slängde J-O i ett nytt batteri och allt är frid och fröjd och jag älskar min bil igen.

Känner mig liiiite misstänksam mot den, men det går nog fort över.

Snart klar med ytterligare en kofta av restgarnet min kompis kom med. En färgstark sak, lite mörkare i tonen än det blev på bilden...


När jag kom hem från bilverkstan gick jag en sådan där trädgårdssväng med mobiltelefonen i handen. Om ni har trädgård förstår ni nog det här kollaget - varje liten bild med blad på ser ju ännu inte så mycket ut för världen men för mig betyder de att det är på gång! och att aklejorna som jag drev upp förra året har överlevt, och oreganon, ådernävan, malvan, fagertrav, luktviol, rabarber, pion osv. Men åååh, liksom. I slänterna mot vägen växer stora pluppar med snödroppar. Här och där kommer det upp blad och jag minns att jag tryckt ned lökar men minns inte riktigt vad (har det uppskrivet, visserligen...).


Nu när bilen är ok känns det inte så jobbigt med den trasiga symaskinen, äh, det fixar jag ju lätt. Och datorn som håller på att ge upp, äh igen. Det mesta är lättfixat här i världen, det är bara bilen som är svårfixad, alltid, till och med när det är lättfixat...

Ikväll ska jag i alla fall åka till den stora staden och äta middag med båda sönerna och deras flickvänner - det blir trevligt. Och nu skiner ju solen! på riktigt!

söndag 2 mars 2014

Underliga vibbar

Tack för alla vänliga kommentarer på mitt förra inlägg, det kändes gott att få dem! Och på lördagen vaknade jag faktiskt nynnande på någon liten sång. Pirr-, stick- och värksituationen är tillbaka till den "normala".

Men jag börjar undra om jag på något vis utsänder konstiga vibrationer, kanske elektriska på något vis? För ok att bilbatteriet är stendött, avlidet, har gått till en annan värld - men måste symaskin och dator följa efter? Och - jag tittar mig lite oroligt omkring, vilken apparat blir nästa att gå i pension?

Hur som helst, jag återgick snällt till att göra lite-av-varje. Jag trivs egentligen kanonbra med det, det är bara ibland som jag får lust att just Göra Klart Direkt.

Det blev en mössa till restgarnskoftan...

... och så sydde jag lite...


Den blå är inte färdigsydd för det var då symaskinen bestämde sig för att gå i pension. Det här är lite av familjeproduktion Det randiga tyget har jag fått av min syster, det blå är de bästa bitarna från en t-shirt som sonen inte kunde ha längre och det blommiga låg i lapptäckes-materialet jag fick från mamma. Kantbanden är klippta från samma t-shirt och blommiga tyg samt en av mina egna avlagda tröjor. Tryckknappar och sytråd kommer från mamma.

Funderar lite på hur gammal symaskinen är. Tror att vi köpte den innan vi gifte oss, och det skulle i så fall vara minst 29 år sedan. Är det gammalt för en symaskin?

Imorgon ska jag försöka göra något åt bilen. Om jag blev rik skulle jag anställa någon som gjorde allt som har med bilen att göra. Allt annat kan jag fixa själv, men jag vill helt enkelt inte ha med bilen att göra. Annat än tanka den, köra den och (då och då) städa den förstås.

fredag 28 februari 2014

En sån där dag

Ibland tror jag på allvar att Hjärncellen, den där sista kämpen, har lagt sig ner och dött. Eller tagit en time-out i alla fall. Efter alla dessa år med min nacke vet jag ju, egentligen!, att det ska vara lite-av-varje-aktivitet varje dag om nästa dag ska bli ok. Så vad gör jag? Stickar en femtimmarskofta i ett svep. Bra, fin planering där. Det kan inte kallas lite-av-varje bara för att jag använder olika garner ju...

Ont är bara förnamnet idag. Vänstra delen av ansiktet känns som en surrande kanonkula, hela armen surrar och pirrar. Det skrapar och knastrar i nacken som en dåligt inställd radio när jag rör mig. Det är bara från axeln och upp genom nacken in i bakhuvudet som det gör ont. :-(

Den enda aktivitet som funkar som lite-av-varje är tragiskt nog städning.

Nå, det är ju inte precis första gången, jag överlever (troligtvis) och jag bestämde mig för att göra ett viktigt ärende och sedan bara vara snäll och omhändertagande mot mig själv. Får på mig jackan med viss möda, stegar ut till bilen och vrider om nyckeln. Fjutt fjutt surr...

Ja just det, det var väl rätt självklart. Varför skulle bilen starta just idag? Måste nog köpa ett nytt batteri.

Andas, Birgitta, andas. Vevar lugnt och fint ut min långa fina röda kabel, sätter fast den röda klämman på batteriet och den svarta i karossen och kopplar ihop med batteriladdaren. Underhållsladdningslampan lyser med stadigt grönt sken, vilket ska betyda att batteriet är laddat (hm?) och  laddningslampan blinkar orange. What?

Går in och läser på. Om de två lamporna turas om att blinka kan det betyda saker. Men så som mina beter sig, tja det finns inte.

Går ut igen. Det börjar genast att regna. Förstås. Ett iskallt regn med stora blaffiga droppar som faller ned i ansiktet på mig med ett splash som skulle göra en vattenballong grön av avund.

Nej, jag är inte alls sur, inte ett dugg...





torsdag 27 februari 2014

Femtimmarskofta

En kompis var och hälsade på mig idag och hade med sig en kasse med garn. Plötsligt verkade det mycket roligare att sticka av någon annans restgarn än mina egna så jag kastade mig över några nystan och åstadkom min första "Femtimmarskofta". För skojs skull kollade jag tiden och själva stickandet tog bara några minuter mer än just fem timmar. Sen var det ju det där med att fästa trådar förstås...



Om ni inte testat beskrivningen kan jag berätta att man stickar uppifrån och ned, stickar ärmen direkt på plats, virkar ihop ärmen uppåt och fortsätter sedan runt runt från armhålan och ned. Hängde ni med? Hur som helst, jag gillar beskrivningen, det blir inget att sy ihop efteråt. Men jag tyckte inte jag fick ihopvirkandet bra. Så nu funderar jag på om man kanske kan sticka ärmen runt på direkten. Måste testa...

tisdag 25 februari 2014

Lappar, sol och huvudvärk

Huvudvärken först för den är så tråkig: jag har ont i huvudet.

Så, med detta avklarat kan jag säga att det är ett strålande väder, som om våren vore här. Fast jaja, jag vet! Hela mars kvar, den lär vi inte kunna avverka utan en del snö och kyla. Antar jag. Men idag är det vår.

I helgen hälsade jag på mamma och for hem med ett lass lapptäckslappar och remsor. Eftersom jag inte har så mycket plats var det bara att kasta sig in i arbetet med hull och hår om jag ska kunna städa till jul utan att snubbla över lådor. Vilken guldgruva det är, alla möjliga och några omöjliga (i mitt tycke, då) färger och så mycket klippt - bara att välja och sy.

Det här täcket är rosa, grönt och med milda färger i blommorna - tycker inte fotot blev så bra.


Det här täcket däremot har precis rätt färger, tror jag.


... medan det här är mer rosa/gammalrosa än vad kameran hade lust med just idag.


Nu har jag en fråga. Hittills har jag sytt in en bit bomullsfilt i täckena, samtidigt som jag hela tiden grunnat på om det räcker med lapptäcket och dess baksida i tyg. Vad tror ni? De två översta täckena har inte fått någon baksida ännu, så nu känner jag att jag måste bestämma mig. Blir det tillräckligt mjukt och varmt utan filten... nä, det blir inte det, va?

Förstår inte varför jag inte hinner med det jag vill hinna med - men det är ju så mycket! Krukväxter som ska planteras om, ull som vill spinnas, babypaket att tillverka, ved som ska sågas (vet inte om den vill bli sågad så jag avhåller mig från att säga det) och så alla de där evighetssysselsättningarna som att äta, tvätta, handla, diska.

Jo, jag har spunnit lite.

Det är ju mycket lättare än med slända! Nåja, det där lät kanske som om jag åstadkommer en slät, exakt lika tjock tråd utan möda och besvär - men nej. Det blir riktigt fina bitar, men däremellan kommer det... öh, andra bitar. Det märkliga är att jag sitter ändå där så nöjd och ler lite för mig själv. Som ni ser hade jag problem med att spolen åkte i golvet - nu har jag på ett kreativt sätt använt några buntband som jag av outgrundlig anledning hade i lådan och det funkar fint. Jag har ju ingen erfarenhet av någon annan spinnrock och jag vet inte hur länge den här har stått ensam och övergiven på en vind, men nog är det lite häftigt att det gick att bara snurra igång den så där. Bytte inte något på den, inte ens snöret runt hjulet...

Igår sågade jag ved, hade tänkt ta det sista idag (av just den högen), men huvudvärk och motorsåg känns inte så förenligt. Men när jag skulle gå in igår hade jag nog min trötta blick lite mot marken och fick syn på den här:

:-D


onsdag 19 februari 2014

Spinner som en katt

gör jag... Visst är den fin?!! Jag har bläddrat runt lite på nätet men inte hittat någon annan spinnrock som har det utseendet på hjulet och jag tycker det är vackert.


Min hyresvärd envisades med att han skulle bära ut den till bilen, följa med i bilen och bära in spinnrocken här. Eftersom han är 91 år tror jag att det hade varit betyyyyydligt lättare för mig att göra det, men han kände nog att han ville se till att den kom fram ordentligt och försiktigt. Jag har lovat att vara mycket rädd om den.

Den senaste spinnerskan har lämnat lite garn på... kan det heta spole? hihi, jag kan inte ett enda någonting om denna skönhet som kommit in i mitt hem!


Jo, att det var Charlotta som fick den här spinnrocken, 1869. Det var min hyresvärds mormor.


 Ska börja med att tvätta den lite fint, den har som sagt var stått på en vind - troligen ganska länge.


Sen  får vi se hur fast jag blir av detta då... Och om jag kommer på hur jag ska göra...