lördag 3 augusti 2013

Att avsluta

Inspirerad av MLY:s inlägg om avslut gav jag mig på Högen. Den vid symaskinen. Det är som så att då och då får jag för mig att jag nog kan sy. Då menar jag inte kunskapen som sådan för där råder ingen tvekan alls: sy är, kan vi säga, något jag skulle behöva öva på. Mycket. Men det gör ju inget, övning ger färdighet, skam den som ger sig och armbågen finns nära men man kan inte bita i den, som man säger i Ryssland (lite oklart om vad, tycker jag, det passar antagligen inte in men sant är det (försök gärna!)).

Nej det är nacken. Såga ved och skrapa fönster är Ok, men redan efter en kvart med sömnad, nålande och pillande börjar spiken som huvudet hänger på att liksom bränna.

Nej nej, jag har ingen spik där, men det är den bästa beskrivningen på hur det känns. En kraftig, vass spik upp i bakhuvudet. Och nej, synd om mig är det faktiskt inte utan jag är en lycklig människa med ett bra liv - men sömnad funkar helt enkelt inte.

Men Ok, jag sydde klart de här arbets-shortsen. Väldigt dåliga bilder men ni anar kanske ändå formen. Korta, resår, rejäl ficka. Bara några få sömmar minns jag att jag tänkte. Klippte ett mönster efter mina gamla slitna shorts.



... och just som man tycker att sista lilla sömmen är sydd visar det sig att ja, den är lite väl sydd, till ett onödigt veck. Tur man har en vass och bra sådan där liten sprätt-grej, då är det ju snabbt ordnat.


Japp, jag är nöjd! Eftersom jag aldrig lär mig funderar jag redan på ett par till, blommiga...

3 kommentarer:

  1. Ett par shorts, det låter avancerat i mina öron! Jag är inte särskilt god vän med symaskinen men antar att det är som dy skriver att övning ger färdighet!

    SvaraRadera
  2. Jag tror att det är lite bra att man aldrig lär sig. Och någonstans i mitt inre finns en lite röst som viskar att jag visst också kan sy mig ett par shorts. I alla fall fålla mina gardiner...någon gång....sedan...
    Jag kan tänka mig att sy symaskin är dåligt för nacken, åtminstone jag sitter med hållningen hoss en trött gam och spänner mig dessutom.

    SvaraRadera