söndag 30 september 2012

Mer garnfunderingar

Alla har rätt - det finns värre laster än garn! och ett aldrig så intensivt regnande med tillhörande stick-vevande gör ingen synlig inverkan på lagret... nej, det är nog sant att garnnystanen förökar sig av sig själva. De är ju väldigt sällskapliga, garnnystan. Lägg några i en prydlig hög och återvänd några dagar senare så har de rullat ut långa armar som de trasslat in i varandra.

Mitt garnlager är sådant att där finns en del garner som jag faktiskt inte tycker om. Antingen till färgen eller kvaliteten (hur det gått till är en annan historia). Så jag funderar på att åtminstone rensa ut dem - sälja på Tradera kanske? det kanske finns andra som kan tycka om dem. Att slänga garn ... uh, det går nog inte.

Den senaste tidens intensiva försök att minska lagret har jag ägnat åt garner jag känt mig tveksam till faktiskt. Det blev en liten tubis i ett ändå ganska mjukt akrylgarn...



... och en lite längre i samma garn.


Det här gröna garnet är nog modernt i år, i färgen, det är rejält ullgarn som nog varit köpt för att vävas av. Lite stelt att sticka med så det blev ovanligt ojämnt, men den tunnare sockan blev finare när jag sköljt upp den lite:

Sen stickade jag ett par i dubbelt garn också, bara rakt upp och ned:

Eller ja, båda sock-paren är stickade nerifrån och upp. Båda sockorna på en gång på rundsticka - det är nog enda sättet för mig, jag klarar inte att sticka en socka och sedan den andra. Ingen karaktär alls, liksom.

Sen har vi de där små små nystanen - men de kan ju behövas för att laga en sliten socka eller kanske skulle man påbörja en restgarnsfilt i någon fin modell? helst sömlös, tänker jag. Hm, får grunna på det.


onsdag 26 september 2012

Alla dessa garner

Jaja, jag vet att vi alla strävar med det där. Att hålla vårt garnlager "lagom" stort. Men vad ska man göra när man måste köpa till några nystan för att kunna avsluta en sjal, och andra nystan liksom kastar sig ner i varukorgen på egen hand. Och man vill ju utnyttja portot, som man ändå får betala, så fullt ut som möjligt.

Nu har jag i alla fall bestämt att här ska "stickas undan" en del. Väldigt gröna ullsockor till mina kalla tår, väldigt rosa akrylhalsduk till någon som tycker att ull sticks.


Hm. Den är starkare i färgen men jag fick inte till det riktigt.

Just nu borde jag inte se på Husjägarna och sticka, utan göra en sådan där plocka-undan-och-dammsugnings-insats som gör så gott. Undrar hur många reklampauser det krävs om jag verkligen rusar upp med en gång och håller hög fart?

fredag 21 september 2012

Den blomstertid nu kommer...

Ok, jag är kanske helt fel ute där, men det beror ju på hur man definierar "nu" för vi är väl strängt taget alltid på väg mot en ny blomstertid? Hur som helst så drabbades jag av vanvett igår. Hade ni frågat mig i förrgår skulle jag ha sagt att nja, det där med att virka små ting som blommor, pärlor osv - det är inte riktigt "min grej". Fint! men för smått, för pilligt. Men så virkade jag den där blomman till mössan och sen skulle jag bara testa lite och plötsligen satt jag där med glasögonen uppe på skallen och låtsades se på tv medan jag energiskt virkade en hel liten bukett. Det roliga är att det går relativt fort, och det går att variera i det oändliga både med färger, garnkvaliteter och utformning.

Och, som Astrid skrev häromdagen, man kan ju fästa dem med en säkerhetsnål så kan de piffa upp mössor, vantar, tröjor eller halsdukar lite allt eftersom man får lust. 

Men här kommer nu dagens stora Fråga: drömde jag bara att jag hade en aprikosfärgad blomma också? eller har skurkarna som stulit cyklar och verktyg i trakten brutit sig in (utan synliga tecken) och stulit ... öh, en virkad blomma? eller kan en spindel verkligen äta en hel virkad blomma i syntetgarn? Hm. En sak kan jag lova, den här lilla damen får inte virka några nya innan den aprikosa dykt upp. Om här varit stökigt hade jag kunnat förstå det, kanske, men här är bara så där normalstökigt.

Nåja, nu ska jag slänga in en extra pinne i brasan (det är kyligt idag!) och göra fredagsfint medan jag funderar på nya vackra blommor, ett 5000-besökar-lotteri (nåja, det är en bit kvar) och annat trevligt. 

torsdag 20 september 2012

e' mysse å ... e' mysse

Igår fick jag ett vänligt brev från min läkare, och en lista på alla fina värden mina prover visat: saltbalans, njurfunktion, sköldkörtelfunktion osv - min kropp är en funktionabel maskin och hade det inte varit för den evinnerliga nackvärken hade jag helt enkelt varit perfekt. :-) Men perfekt är ju å andra sidan kanske lite tråkigt, så jag ska väl inte klaga... De senaste dagarna har jag stretat med medicinförändringar - vid ett tillfälle mådde jag så gräsligt att jag funderade på om jag råkat äta giftsvamp och hur lång tid det skulle ta innan någon hittade mig... Men idag mår jag nästan inte illa alls och har bara helt lite ont i huvudet! Yes! Har många planer för dagen så här kan jag inte sitta och prata alltför länge...

Efter att ha varit i slagsmål med min senaste Wilhelmina tog vi en liten paus från varandra och det blev två mössor. Inspirerad av svärdotterns (nåja, de är sambos) gallermössa stickade jag först en rosa:
Den blev inte ett enda dugg lik K:s mössa, men rätt söt ändå på ett sådant där pösigt mjukt vis och med plats för kalufsen. En generös basker om man så vill. Det som inte syns på bilderna är att nederkanten är en fläta - det blev jag extra nöjd med.

Men skam den som ger sig, jag hade ju lite ljusturkost garn i samma kvalitet (det är ett ljuvligt garn, 100% Alpacka från Artesano), så jag gav mig på det hela igen.



Japp, där satt den! Det var en sådan jag tänkte sticka. Blomman och nederkanten har jag virkat.

Vad gäller Wilhelmina så är vi nu sams igen, och faktiskt till och med på bättre fot än innan - men jag inser att jag får köpa till lite garn till. Synd på en så fin sjal att snåla ner den, liksom. Det är samma ljuvliga Artesano-garn som mössorna.


Nu ska jag göra fint paket till K, som fyller år i nästa vecka, och skynda mig ut på en fridfull promenad innan de "utlovade" regnskurarna når mig. Iofs, igår var det verkligen sol ena sekunden och ösregn i nästa, för att inte tala om när det regnade och solade på en gång så det kanske är bäst att ta regnjackan...

fredag 14 september 2012

Hjärncell sökes

Igår besökte jag för första gången på länge outlet-butiken som Kriss har här. Sist jag var där fanns Kriss och Resteröds Trikå på samma våning, nu hade de varsin våning. Strosade utmed hängarna och tittade lite slött - egentligen ville jag faktiskt inte alls köpa något. Men sen kom jag till garnhyllan och då blev det liksom lite lyster i mina ögon. De hade tyger också, dem ska jag titta på nästa gång. Efter att ha klämt lite på några olika nystan blev det ett blått garn som fick följa med mig hem:

Tror det kan bli en vacker sjal, det syns inte så bra på bilden men det är inte mindre än fem tunna trådar - två mörkblå, en ljusgrå, en som är tvinnad av ljusblått och vitt samt en glittertråd. 30 kr/hg.

När jag kom hem hade stormandet redan börjat så smått, så jag kunde inte hänga ut mitt alldeles nya vindspel. Just nu hänger det i öppningen mellan vardagsrummet och köket och jag går rakt in i det varje gång jag ska förflytta mig. Men vackert är det, det ser ut som om de gnistrande kulorna hänger helt lösa inuti och när den snurrar ... ja, det är vackert! Köpt här. Just min färgställning med silverfärgad ställning och röd kula har tydligen tagit slut.

Annars har jag denna förmiddag eldat brasa...

... och stickat om en del av sjalen. Två gånger. Och nu ser jag att det är fel på fler ställen så nu struntar jag i det. Min hjärncell har gått och gömt sig och fast jag lockar och försöker med både hot och mutor så kommer den inte fram. Så kan det vara ibland. Jag tänker inte sticka mer på sjalen idag, imorgon kanske jag repar upp. Eller inte.

Ska också försöka komma mig för med att städa eller åtminstone få till en tillräcklig upp-piffning för i morgon får jag fint besök från Södertälje - äldste sonen med sambo. Vet inte hur jag ska kunna tänka ut någon mat till dem, bara, när hjärncellen inte samarbetar. Det ska vara vegetariskt, fisk går bra. Någon som har sina hjärnceller på rätt plats i skallen kanske kan tipsa mig?

... det går lite trögt här idag helt enkelt...

onsdag 12 september 2012

Nej, nej och kanske det

Sjalen som jag skulle provsticka visade sig ha två bra idéer, för kanterna, men inget innehåll. Och sockorna som jag började på en annan dag låg här och kändes tråkiga så jag repade upp det lilla jag gjort. I stället började jag igår på en Wilhelmina till, denna gång i mjukaste alpacka. Har inte så mycket garn, så antingen blir det en lille-en eller så får jag köpa lite till. Det är ju SÅ tråkigt att köpa garn så vi ska väl inte hoppas att jag ska bli tvungen att gå till sådana ytterligheter...

För övrigt har jag cykeln i hallen för det pågår någon sorts inbrotts-turné här i min trakt. De började natten till lördag hos en av grannarna, och gick tydligen vidare till nästa grupp av hus natten till igår. Mycket obehagligt. Antingen har jag en väldigt stor cykel eller en väldigt liten hall.

Har just kommit hem från min läkare. Det är en sådan fröjd att besöka honom, jag vet inte hur han gör det men på den tillmätta halvtimmen lyckades han få med alla mina tidigare, pågående och nytillkomna plågor. Han går över kropp och själ och lockar ur mig saker som jag inte hade tänkt att ta upp ens. Som att jag har värk i långfingerlederna. Så jag fick lämna ett antal rör blod för olika prover, fick lite mer mediciner och steg ut i solen med en känsla av att ha gjort mitt för dagen...

fredag 7 september 2012

Allt som är grönt, grönt...

tycker jag är vackert, för min lilla vän är ... tjae, vilket yrke stod grönt för? Kan ni den sången?

Hur som helst, jag tycker om grönt! Och här kommer en Esmeralda till, den här gången i ett av mina favorit-sjal-garner, Manos Lace. Mjukt och lätt som en fjärilsvinge. Den här gången stickade jag en variant med bara slätstickning, sjalen blev ungefär 120 cm bred och 58 cm lång i snibben. 50 gram.


Det blåser rätt bra här fortfarande så den stod som ett segel från tvättlinan. Men som ni ser är himlen väldigt blå. (Blå blå blå är mössan på mitt huvud, blå blå blå är dräkten som jag bär. Allt som är blått blått....)


Tror jag ska sticka en blå sjal, men nu har jag fått en idé till en sjal jag också, det kanske smittar av sig det där, och den ska provstickas i ett ljust aprikosfärgat garn som jag egentligen inte är så förtjust i (kvaliteten). (Aprik... nä, det går faktiskt inte sjunga visan så bra med den färgen, visste väl att det var något fel på det garnet...)

Nu ska jag hänga upp en maskin tvätt, vittvätt, i solen. (Vit vit vit... nämen, va tusan, varför började jag sjunga på den sången????)

onsdag 5 september 2012

Denna dagen ett liv

Idag lämnade jag tillbaka lien hos min syster. Slog lite gräs kring hennes stuga och insåg sedan att jag inte hade bilnyckeln. Hm. Leeeeetade, försökte spana in under altanen (eftersom jag kastat dit min fleeceväst som jag kanske haft bilnyckeln i). Slutligen gick jag bedrövad mot bilen - det var ingen katastrof egentligen för jag visste ju att jag hade en nyckel till hemma i stugan en km bort. Huvudet slokade nog lite ändå och då såg jag den, fint upplagd lite på snedden på ett stort blad mitt på stigen.

Sedan gick jag ut i skogen och gick vilse. Hamnade till min oerhörda förvåning i "mina" björnbärssnår. Tja, varför inte - plockade några dl som proviant och gav mig modigt på att gå tillbaka genom skogen (kunde ju fuskat och gått ned till vägen från björnbären).

När jag kom hem byggde jag om min byggnadsbock till sågbock och sågade lite pinnar. Det har varit så ljuvligt väder här idag, jag stod och tänkte att det kändes lika skönt att vara ute som det är att dricka något kallt och gott när man är jättetörstig.

När jag tröttnade på sågandet duschade jag och åkte till biblioteket och där fick jag tillbaka mitt lånekort som jag tappade för ett tag sen! och så kikade jag in på Kulturens hus och såg utställningen där. Tre kvinnor, fantastiska och härliga tavlor med mycket färg och skönhet - kände mig glad när jag gick därifrån.

Många små äventyr denna dag helt enkelt men med lyckliga slut. Och jag är såååå trött.

tisdag 4 september 2012

Inneväder

Två nya stickprojekt igång, båda med ljuvligt garn så händerna vill till båda... vilket härligt dilemma. Det första är en sjal, en Esmeralda till men denna gång i Manos Lace och en slät variant, inga räta varv från avigan alltså.

Det andra är ett par goa sockor i alpacka, jag ritade ett blommönster att ha ovanpå, mest för att sockorna ska bli varma. Det syns inte så mycket ännu, stickar från tån och med randig undersida. Jag har sex nystan, ytterligare en färg förutom rosa och natur, men inte en enda banderoll - rätt säker på att det är Artesano Alpacka i alla fall.

Nu ska jag sätta mig korssittande i soffhörnet och sticka på sjalen... eller på sockorna... ell...

måndag 3 september 2012

Om pengar

För en tid sedan började min plånbok att generöst slänga slantar omkring sig och även om jag tycker man gott kan dela med sig av det  man har så tyckte jag det var förtretligt att slänga mynt på folk när jag drog fram plånboken. Dessutom har den hela tiden varit lite trist - praktisk och med alla fack jag behöver, men tråkig. Billig och bra, men tråkig.

Så igår, lite trött i mina stickar-fingrar, tog jag mig för att sy en ny. Första försöket följde jag Karinottilias utmärkta beskrivning från en sew along i somras. Väldigt fiffigt.


Men när jag provkörde den med ett besök till affären insåg jag att jag inte var riktigt nöjd. Kanske hade jag för sliddrigt tyg, men det var också formatet som kändes lite fel för mig. Jag är en sådan där kvinna som hatar handväskor så min plånbok bör lätt gå ner i jackfickan och ibland kanske till och med i byxfickan.

Så jag gjorde en egen variant. Mina ändringar gjorde att jag missade lite här och där, och fick kompromissa lite, men nu ska jag använda den här ett tag och se om det funkar. Funderar på att sätta en smal remsa kardborreband överst i sedelfacket bara.



Nu ska jag plocka undan, fasligt vad jag stökar till när jag är i de kreativa tagen. Vad härligt det skulle vara med en ateljé!


söndag 2 september 2012

Låt mig presentera...

spetssjalen Wilhelmina! Blockad och med alla trådar fästade (nästan, jag hittade ett ställe till medan jag fotograferade). Det blev inomhusbilder för det regnar.

Blomrankorna utgår från halskanten, så sjalen ligger fint runt halsen och axlarna.





Wilhelmina, design Cecilia. Här stickad i tunt lin-/bomullsgarn, stickor nr 3. Sjalen blev ca 160 cm från sida till sida och 77 cm från nacken och ned. Den väger 120 gram och är därmed bara som en sky över ens axlar.


Mönstret är så vackert! I det här garnet blir inte blomknopparna lika koncentrerade som med ett fylligare, mjukare garn (eller så stickade jag lite för löst?), jag ämnar sticka en till - troligen ljusgrå - och då i ett tjockare garn. Ska invänta nästa version av mönstret så att jag gör rätt mot slutet, för jag tror inte jag gjorde riktigt rätt där...

Ok, nu är det inte bara en inbjudan till en bal som saknas, utan faktiskt även balklänningen. Tror det skulle bli sensation på ett dåligt sätt om jag traskade iväg endast iförd sjalen, hur vacker den än är.

Men först ska jag sticka något tanklöst, ett par sockor kanske.

lördag 1 september 2012

... och den närsynta bofinken Knut...

Gissa vad, jag har maskat av Wilhelmina! Egentligen hade jag inte tänkt visa den här förrän den kommit loss från alla sina små knappnålar, men jag kan inte riktigt hålla mig så här kommer en blockningsbild. I morgon blir det bättre bilder, hoppas det utlovade regnet inte börjar direkt på morgonen utan att jag kan ta bilder ute.

Tur jag hade två hoppa-hage-mattor nu, det behövdes. Det var i förra veckan som jag var på Biltema och benen gick av sig själv till leksakshyllan och minsann, de hade fyra stycken mattor! Fjärde gången gillt. Efter en mycket kort diskussion (med mig själv alltså) la jag en i korgen.

Mer i morgon, alltså.

Eftersom getingsticket på halsen äntligen nästan är borta gick jag ut för att reta getingar idag. Man får ju försöka så gott man kan att pigga upp sig själv och sin omgivning. Och jag behöver ju få grävt kring buskarna även i det hörnet (läs: grävt fram buskarna). Räddade en stackars blommande fetbladsväxt (jag hoppas jag räddade den), slängde grästuvor på getingarna, drog upp ståtliga bränn-nässlor och hela tiden hade jag sällskap av en fullkomligt orädd liten fågel. Den höll sig en knapp meter ifrån mig mest hela tiden, kanske en smula närsynt?