söndag 19 augusti 2012

Esmeralda!

Tack vare regn- och värkdag igår fick jag klar Esmeralda, eller nästan - trådarna ska ju fästas förstås. Men jag har kommit på en konkurrent till trådfästningen - avmaskning. Önskas: en käck uppfinning som sköter avmaskningen. Det ska vara en miljövänlig (mekanisk) sak, liten (så den får plats här hos mig), snabb och enkel (så klart, annars kan man ju göra det mekaniskt själv) och så ska det gå att ställa in olika typer av avmaskning och också hur elastisk man vill ha kanten. Det behöver väl inte sägas att den ska finnas i olika söta och läckra färger så alla kan få sin favorit!

Ni kreativa, underbara, handlingskraftiga människor - snälla, konstruera!

Tillbaka till Esmeralda. Designer: Cecilia (jadå, jag vet att jag tjatar men jag är stolt syster och då är det tillåtet! (tror jag)). Garn: någon ullblandning som jag inte riktigt vet vad det  är, kan också vara ren ull. Stickor: 4,5. Garnåtgång kommer när den torkat och jag kan väga den.

Så är såg den ut före blockning, nästan så jag först tänkte att den behöver ju inte nödvändigtvis blockas?


Här ligger den på blockning, och ja, det behövde den nog ändå.

 ... och här...

I kväll ska ni få se den helt klar. Den är klarröd och kommer liva upp kyliga, gråa dagar i vinter, och, i det här garnet, värma skönt. En riktig glad-sjal och trevlig att sticka. Funkar som tv-stickning, värkstickning och är ändå mönstrad så att det är roligt. Så småningom kommer det bli en till, då i tunt garn, kanske ljusgrå tänker jag just nu.

Förresten - här kommer en fråga till från en asfaltsblomma som förvirrat sig ut på landet, kan det ha varit en iller jag såg med en ... sork? ... i munnen? sprang över min gräsmatta upp i skogen en kväll. Ganska långsmal, mörk i pälsen, fastnade inte på foto (sprang för fort)?

Det är grått idag också men idag är det värk i långfingrarna som överväger och det är mer uthärdligt än nacke och huvud. Känner mig liksom... skuttig! idag. Tog en sväng runt stugan för att samla in slarvigt kvarlämnad disk (fattar inte vem det är som sprider kaffekoppar och gröttallrikar omkring sig på ett så tonårsaktigt slarvigt vis) och blev helt enkelt tvungen att ta några galopperande skutt. Tur ingen ser mig här för det var nog gladare än elegant, mer typ gladlynt elefant än smäckert rådjur...

5 kommentarer:

  1. Vad fin den blev din esmeralda, rött är underbart!

    SvaraRadera
  2. Men TÄNK så vacker den blev! :-D
    Nu blev jag stolt!
    En tunn ljusgrå låter väldigt stiligt, också!

    Jag hade gärna sett dig skutta! Jag gör det också ibland, är det naturligt eller en nedärvd deffekt? :-)

    SvaraRadera
  3. Det låter härligt med skutt, mer skutt åt folket! :) Vad fint med rött, nu blev jag jättesugen på att sticka en härlig vintersjal i rött. Borde ju passa alldeles förträffligt till ett par röda kinder (du vet, så dör som efter en promenad på vintern)!

    SvaraRadera
  4. Tjusig! Hon är duktig din syster......

    SvaraRadera
  5. Det är väl härligt att man kan glädjeskutta, det borde vi göra oftare tycker jag. Sen har du ju nått att glädjas åt också en otroligt fin sjal.
    Läste ditt förra inlägg med stort leende, tack för det. :)

    SvaraRadera