onsdag 28 mars 2012

Funderingar


Idag känner jag att jag nog börjat hämta mig efter helgens storstädning hos mamma. Det är en väldigt svår balansgång har jag märkt, det där att "lyssna på sin kropp" samtidigt som man inte låter sig begränsas av sina fysiska tillkortakommanden. När jag får upp farten hör jag faktiskt inte att kroppen säger något - alls. Så det blir ganska lätt ett övertramp som betalas i sura värkdagar. Det är en flygtur som avslutas med platt fall, näsan i jorden och själslig baksmälla. Den vanliga värken är jag van vid, men kraften i smärthuggen glömmer jag mellan varven - tur det förstås. Lär jag mig aldrig? Näpp.  Andra gånger backar jag därför redan vid blotta tanken - köra långt? näpp. - åka tåg långt? näpp. städa balkongen? näpp. - skala en apelsin? näpp.

Nåja, många gånger tycker jag det var värt priset ändå. När jag börjat piggna till alltså. Som idag. Kom på mig med att nynna medan jag klädde på mig. Har inlett dagen med att plantera tre stycken svärmors-tunga-skott som jag köpt på Tradera för 10 kr styck. Det är en fantastisk växt, sägs det, inte bara för att den är lättskött utan också för att den (i motsats till de flesta andra växter) producerar syre även på natten. Dessutom renar den luften från bensen, formaldehyd och trikloretylen. Om man har det i luften förstås, vilket man inte vet, förmodligen, men ändå.


De får stå i sovrummet och mata mig med syre, tillsammans med mina andra syre-bidragande växter aloe vera, novemberkaktus och bromelia. Kommer vakna pigg som en ängel med lockar runt ansiktet i fortsättningen. (obs det är inte vetenskapligt bevisat att man får lockigt hår på kuppen, det är mer en känsla än ett faktum!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar